Igår, laddade för en fin lydnadsträning. Klockan är lite över åtta och jag och Sippan gör oss redo, på med reflexerna, godiset i fickan, ficklampan med i fall att det skulle bli mörkare än vad det redan var. Planen är upplyst i vilket fall.
Vi kommer ner i vårt trapphus, det står en kille utanför som säger att Sippan ser fin ut och frågar om han får hälsa. Jag utnyttjar dessa lägen så visst får han hälsa, om hon vill. Hon ville, vi snackade lite schäfer.
Vips efter en stunds samtal kommer en pitbull blandning runt hörnet, Sippan blir tokig gånger miljonen. Jag halar in henne för att inte halka då underlaget var värre än värst. Tjejerna med sin hund låter den stå säkert 30 centimeter från min och plötsligt gör denne utfall också. I vanlig ordning kollar jag aldrig på hunden utan fokuserar på Sippan, dock var jag tvungen att ryta åt dem att föra sin hund till sig. Jag blev förbannad, Sippan slutade och vi gick vidare. Jag blir inte ens skakig längre, jag blir sur. Sippan släppte det fort och visst kunde vi träna men inte var det lika roligt som jag ville.
Idag har vi tränat som in i på hundmöten. Funkar svinbra att ha dem framför och bakom, och 10 meter från. Vid passage blir det desto svårare, men nu ska nu f-n fixa detta. Om jag så skall ha en ficka full av köttfärs. Hennes trams är olidigt ibland.
Ikväll gick träningen bra hursomhelst. Hon skötte sig, följde spåret och lyssnade på kravinkallningarna med störningsmoment. (Utsatta Snögubbar, hon älskar att ÄTA snö) och barn.
Nu sover min hundskällande hund, imorgon blir en tråkig dag för djuren då jag har andra planer och plugg, men det är väl nyttigt emellanåt det med.
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar