Som jag skrivit innan har jag börjat gå med henne lös på vanliga vägar också, inte bilvägar såklart. Men detta gör att vi får en bättre kontakt. Hon väntar, behöver inte alls rusa 20 meter framför. Skönt!
Igår försökte jag mig på en jobbig grej för Sippan, förutom att cykla så kopplade jag henne och gick till våran träningsplan i närheten. När hon vet att hon skall dit blir hon oftast helt tokig. Galen och lycklig och vet vad som väntar. Uppletandet var redan upptrampat och hon skulle snart få göra det. I vanlig ordning letar vi först och tränar lydnad sedan, men igår skulle jag på det på ett annat sätt.
Jag älskar att hon är så framåt och verkligen vill jobba, men de 10 meterna in på planen är inte direkt trivsamma i kopplet. Kommanderade henne fot, och fick höra på ett och ett annat. Släppte henne lös även och i vanlig ordning hade hon kastat sig ut på planen för att vänta tills vi nått dess mitt. Nu var hon tvungen att gå fot under dessa tio meter innan jag kunde belöna henne för att sedan göra ett uppletande.
Kände hur pressad hon kände sig, att hon hade spring i benen som nu skulle formas om. Såg hur hennes huvud arbetade. In och ut på alla möjliga ingångar, framåt framåt, fort fort! Men tillslut fick vi till ett snyggt - stillsamt fotgående, och gissa vem som var lyckligast vid belöning? ;)
Kan säga att jag hade en hund som förigt och fint letade och sedan gav sig på lydnaden. Kanske är det så jag skall göra? När jag finner tiden att vänta ut hennes position.
Jobbar mer på detta med budföringen nu, svinkul är det!
Tur jag har sån bra hjälp.
Enda nackdelen är att sippan sticker från positionerna lite väl fort, och sticker fort från mina anvisningar i skicket. Nåväl, vi är nya på det, hon blir trött och jag tycker det är kul att jobba med! <3
Trött efter mycket jobb.. Win till matte!
Dop fin Sippan. (haha, Melvin döps i helgen och flugan hittades hemma)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar