Det är alltid lika svårt att starta, att inleda någonting. Till och med Ett Första Blogginlägg. Egentligen borde det vara just så där behagligt njutningsfullt som att vakna på morgonen efter en välförtjänt sovmorgon. Se solkatter dansa över väggarna i rummet, känna behovet av att sträcka på sig. Som att efter ett par minuters morgonvila i sängen känna en lättnad över att man faktiskt inte behöver stressa den här morgonen. Istället kan man sprattla lite med benen och... Inse att man stöter till någonting tungt och varmt. Man sträcker sig ut efter det där tunga och mjuka, drar det till sig och burrar ner huvudet i värmen. Då - plötsligt - när ett par ögon nyvaket blinkar mot en, fyra ben vrids upp rakt i luften och dagens första grymtningar av välbehag hörs från nosen där bredvid... Då inser jag att jag faktiskt precis har börjat. Jag har inlett någonting nytt - på ett alldeles behagligt sätt.
Vi har haft Sippi (Mrs Sippi) sedan hon var 10,5 veckor, vilket inte är speciellt lång tid med tanke på att hon idag är snart 15 veckor. Hon är uppfödd på Hedeforsens Kennel utanför Kungälv, och tanken är att hon en dag ska jobba för samhället på något sätt - vi har henne alltså på foder. Inom loppet av ett år kommer hon att ha genomgått ett mentaltest m.m. och vi vill därför följa upp utvecklingen av henne med hjälp av denna blogg, mycket för att vi ska kunna se tillbaka på hennes utveckling samt uppplysa uppfödaren hur arbetet fungerar med oss.
Hörs snart igen!
Viktoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar