Dagen har nästintill gått mot sängen och bloggen är ungefär en dag gammal. Bloggen ska ju som ni säkert uppfattat handla om Sippi och eftersom det är Sippi den skall handla om så tänkte jag berätta om när hon för det första blev planerad och fick komma hem för första gången.
Jag och Viktoria hade pratat om en hund väldigt länge och en kväll satt jag vid datorn och kollade omkring på olika raser. I huvudet hade jag fortfarande annonsen jag sett i Gp några dagar tidigare ang Fodervärdskap till en Schäfervalp. Jag hittade inte tidningen igen och gav mig på att söka på liknande ord på google som jag kunde komma ihåg från annonsen jag sett. "Hedeforsenskennel" kom upp som första länk och jag klickade mig in. (hedeforsen.se)
Hemsidan består av jättebra information och man får genast en känsla av seriöshet kring hundar och deras utbildning.
Jag föll nästan direkt.
Valparna, Å -kullen, som de kallas. Ja, överallt fanns de bilder på dem. Juvliga!
Klickade mig omkring och bestämmde mig helt enkelt för att skriva en ansökan om fodervärdskap. När väl orden och meningarna hoppat ur fingarna skickade jag iväg det. Tänkte att all text var huller om buller men bestämmde mig för att stänga ner datorn kort därefter och sluta tänka på det.
Morgonen därpå ser jag att jag fått svar!
Även att jag redan har ett missat samtal på min mobiltelefon.
Elisabeth som en av uppfödarna heter svarade vid min uppringning och vi hade ett bra samtal.
Lite om uppgifterna som fodervärd och fodret valpen komma ska äta.
(Sippi äter Royal Canin babydog idag.)
Ja..
och efter samtalet bestämmde vi tid dagen därpå klockan elva på Hedeforsenskennel.
Bilresan tog oss dit och jag möttes av en fin hund anläggning men dock ingen valp ännu.
Elisabeth berättade att valpen jag skulle ta mig an var grå om jag bestämmde mig för att göra det.
Jag hade nog ännu inte landat i mig själv efter bilturen och gårdagens tankar kring valpen.
Jag svaraade något, kommer inte ihåg vilket.
Vi gick in och pratade igenom fodret, fodervärdskapet, undertecknade papper och kollade så att allt fanns med i väskorna vi fick med valparna. (En annan familj fanns även på plats, lika nyfikna över sitt nya familjetillskott.)
(Måste säga att väskan vi fick till är rena drömmen, den får plats med allt. Kan göras liten och större. Jättebekväm att ha på sig)
Ja.. åter till valpen.
Jag hade ännu inte sett henne. Eller någon av dem.
Nyfikenheten växte och helt plötsligt springer det en valp kring mina ben. Rund och gosig. Svart och brun. Det är inte Sippi, eller Ånnie som hon heter på stamtavlan. Det är Åxanna (?)Kommer ej ihåg namnet. Kort därefter kommer yrvädret!
Jag fastnar och blir nästan som förtrollad.
Tiden gick fort därefter och bilresan tog oss hem igen.
Hem med en liten, nyfiken, jättetrött och vacker valp.
Vi kom hem och Viktoria var inte hemma. (Det skulle ta någon dag innan hon var hemma igen från sin bortresa)
Sippi nosade omkring överallt, fick mat i köket där hon idag har sin matplats.
Somnade kort därefter på mattan i vardagsrummet.
Dagen fortsatte med kortare promenader runt omkring huset, luktningar på granndörrarna och lekande med pinnar och speciellt med sömn.
Så började det... Livet - livet med Sippan.
Livet är faktiskt rätt så glittrigt just nu.
/Pernilla
Bilder på en nyinflyttad Sippan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar