Jag googlar hundraser ganska ofta.
Jag söker efter bloggar, skaffar mig tips, prövar dem.
Ofta kommer jag in på sidor där utställningsschäfer- ägare bloggar om sina hundar.
De skriver om allt från deras mat till deras missnöje med att nosen inte var färdigväxt.
De drar iväg sina fyra månaders valpar runt om i Sverige för att få priser.
Jag tänker inte länka till någon speciell sida, det känns högst av barnsligt men jag kan inte förstå överhuvudtaget hur man kan "misshandla" sönder rasen. Deras ryggslut sluttar som en rutschkana, hela hunden är omformaterad!
Det är som om de klickat ut sin perfekta hund via nätet och sedan köpt den, följer de inte upp önskemålen så avlivas dem ofta. En kennel jag följt upp de senaste åren tar bort sina nyinskaffade hundar som om de vore byteshandel. Fastnar man inte för sin hund? Eller tänker man bara på pengar - framgång - yttrefixering?
En Schäfer är en stark hund som är skapt för tyngre ting, den kan självklart också springa rundor på uppvisningar och hamna på prispallen för sitt perfekta utseende, men varför kan den inte få vara som den är från grunden skapt?
Hunden skall ju inte behöva påverkas av människan egna fixering vid utseendet?
Kanske är det så att människan nu lägger över sin yttrefixering vid hunden för att slippa mötas av ånger.
Jag har en grå, vacker, färgskiftande hund med ingen rutschkana till bakdel.
Hon ligger just nu hemma och sover på sin plats, nöjd efter att ha lekt i snön.
Det gör mig lycklig, inte hennes yttre!
och tyvärr är det så att majoriteten på en utställning idag hade skrattat om jag anmälde min gråa vackra till deras schäfer utställning.
Men vet ni? Jag hade inte gått därifrån med tårfyllda ögon!
Jag hade gått därifrån med en lycka av min socialaträning när det gäller hundmöten ;)
Godkväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar